Låt oss hoppas på det bästa

insta.jpg

Saxat från min egen Instagram (av bekvämlighetsskäl snarare än narcissism) dagen efter Carolinas boksläpp. Själv började jag (äntligen!) läsa boken igår kväll. Egentligen alldeles för trött men när jag börjar läsa en bok som griper tag kan jag ligga vaken med den en hel natt. Tårarna rann redan tidigt för sån är jag sedan jag fick barn. Med tunnare hud och känslorna ännu längre ut. Gick upp och ropade på Jens (som ironiskt nog satt vaken med datorn och jobbade – ni fattar om ni läst/läser boken), gav honom en kram och sa dö inte i natt. Han lovade att inte dö. Kikade sen in på Alva. Hon levde också. Kände någon sorts skam över att jag tassade runt i natten med rinnande tårar, jag som inte hade något att vara ledsen för. Skam över att be min familj att inte dö i natt och så gör de inte heller det. Som att jag får ha makt över det (fast det har jag ju egentligen inte). Skam över att jag fått allt det här med en känsla av att jag inte kan förtjäna såhär bra. Sen somnade jag. Låt oss hoppas på det bästa.

Här finns boken på Adlibris.

 

 

Annonser

En reaktion på ”Låt oss hoppas på det bästa

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s