Förskola och föräldrars dåliga samvete

Hämtade Alva på föris strax innan tre idag. De hade inte hunnit ut igen efter mellis och jag satte bara på Alva en fleecejacka och mössa eftersom vi skulle raka spåret till bilen. Men precis utanför dörren fanns en stooor lerpöl och inom typ tre sekunder var vi båda rätt smutsiga. Jag tänkte mest på hur skitig bilen skulle bli. Men Alva hade superkul med hink och spade och ville inte flytta på sig.

Efter en stund kom två stora barn som var ute, typ fem år, och rycker grejerna ur händerna på Alva (!) samtidigt som de säger att de lekte med de där sakerna. Öööhh jaha. Kommer helt av mig. Gjorde de? Var de precis i närheten utan att jag såg dem? Alva blir förstås ledsen och jag inser att de andra barnen bara dummat sig. Jävla skitungar! En av deras mammor kommer fram och frågar vad som pågår och jag beskrev på ett ungefär. Hon ville ge sakerna till Alva men barnen bara drog iväg. ”Vi ska ändå gå”, sa jag mesigt. Mamman går därifrån och jag ser hur det ena barnet kastar iväg sakerna och sparkar på dem?! De ville verkligen bara jävlas. Jag blir så himla arg! Barn! Typ 5 år. Helt chockad. Och självklart är dom pojkar. Förlåt men så jäkla förväntat på något sätt och trist att det är förväntat om ni fattar. Jag stegar efter med Alva på armen och plockar upp grejerna. HÄR! Dom är dina säger jag och vaktar likt en hök. Hade så dåligt samvete som inte agerade bättre med en gång.

Till slut var vi bara för skitiga Alva och jag och jag sa nu går vi. Då kom mitt barn in i den så kallade trotsåldern. På en sekund. Hon vrålade som aldrig förr och var helt galen. Vild! Bar ålande, högt tjutande barn till bilen och kände att det här var ju min sämsta hämtning alla kategorier.

Imorn är en ny dag och då blir det senare hämtning. Så himla mycket skriverier jämt om att små barn inte ska gå på förskola, att inga barn ska gå långa dagar, eller fem dagar i veckan osv. Så mycket dåligt samvete överöses på föräldrar som samtidigt förväntas jobba 8 h per dag. Det är liksom rätt svårt att få ihop. Vi hämtar tidigt för att få vara med Alva men helt ärligt ville hon ju inte ens gå hem idag. Så med gott samvete drygar vi ut hennes eftermiddagar där. Morgonpigg är hon dock inte och sällan på plats före 09.

  

Annonser

3 reaktioner på ”Förskola och föräldrars dåliga samvete

  1. ”Och självklart är dom pojkar. Förlåt men så jäkla förväntat på något sätt och trist att det är förväntat om ni fattar.”

    Nej, jag fattar faktiskt inte alls. Varför skulle det på något sätt vara väntat? Min egna uppfattning att tjejer oftare är betydligt elakare än vad killar är.

    Ärligt talat blir jag lite förvånad då jag tidigare fått uppfattningen om att du har ett vettigt genustänk, men detta tycker jag säger emot det fullständigt. Detta om något är ju att kategorisera utifrån kön.

    1. Jag tycker inte att något kön är elakare än det andra. Men under min egen uppväxt var pojkar bråkigare, mer störiga, högljuddare och mer fysiska (tänk knuffa, sparkas etc) än tjejer. Och jag ser inte att det här har ändrats generellt. Jag tror för det inte att pojkar föds sådana men uppfostras att ta mer plats, höras, vara fysiska osv. Det är de flesta med ”genusglasögon” nog ganska överens om. Sen finns det såklart många bra föräldrar som är andra förebilder för sina barn. Men kompisar, förskola, skola, tv, böcker etc präglar oss fortf väldigt mycket och där är flick- och pojknormen väldigt tydlig. Det var så jag menade med att det är ”förväntat”. Men får jag en egen pojke kommer jag naturligtvis inte förvänta mig detta beteende av honom! Min egen bror har heller aldrig varit på detta sätt.

      1. Dessutom tycker jag det är väldigt irriterande hur man nästan alltid möts av kritik om man kritiserat en pojke, istället för att den som kritiserar reagerar på det pojken gjorde. I det här fallet ett ca 5-årigt barn som rycker grejerna ur händerna på en 1,5-åring och hennes mamma, sparkar på sakerna (hårt) och kastar iväg dem och ljuger. Jag blev själv helt ställd av detta beteende.

        Tycker det här mönstret följer med långt upp i åldrarna, att kritik av män som grupp ofta gör många mer irriterade än det männen faktiskt utsätter kvinnor för. Tål att tänkas på.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s