Lugnet före stormen

Det är högsommar ute men mycket av det som växer vittnar om att hösten ändå är på ingång. Jag njuter av att vara ledig så det är inte klokt och funderar samtidigt en del på mitt nya jobb och på förskolestart. Särskilt på kvällarna. Jag gillar kvällarna. Att efter att ha varit ute och vattnat (det går åt galna mängder vatten just nu!) kolla på tv, fika, ha tid att tänka, ha datorn eller en bok i knät och plocka i ordning. Plocka i ordning ja. Herregud vad jag tycker jag lägger mycket tid på att plocka. När vi båda jobbar heltid nästa år och Alva går på förskola känns det som att vi inte kommer hinna så mycket mer än äta frukost, lämna, jobba, hämta, laga mat, plocka, se lite på tv och sova. Träna? Träffa folk? Måla om en vägg? När det blir helg kommer vi tvätta och handla mat känns det som. Och plocka som sagt. Det känns på något sätt som att det först då kommer att slå mig hur annorlunda livet är med barn jämfört med utan och dessutom bor vi inte kvar i stan heller. Jag tror inte det kommer gå att jämföra mina två liv som ett bättre och ett sämre, bara olika.

Alva är underbar. Hon är så himla rolig! Idag stod hon och vevade en tamburin och på kommando så dansade jag i takt till ”musiken”. Det tyckte hon var så himla roligt. Senare var hon igång och bet på en fotpall, tyget alltså, och hennes kapsylöppnare tar hål på det mesta så jag var ju snabbt där med mitt ”ajaj!” Då satte hon igång att låtsas att hon skulle bitas, men istället borrade hon ner huvudet i tyget och blåste ut en massa luft, gång på gång. Och skrattade såklart hysteriskt åt sitt tilltag efter varje omgång. Så jag gjorde lika dant och då blev det ännu roligare. Hon har även promenerat omkring på ett minst sagt lustigt sätt idag. På alla fyra, men med raka armar och ben? Det såg inte klokt ut och jag skrattade ju så jag dog och ropade på Jens ”du måste se detta”.

Alva är också sjuhukt jobbig just nu. Så.otroligt.frustrerad. Över att inte kunna gå helt själv än antar jag. För hennes humör är verkligen upp och ner. Hon har alltid varit så himla glad och enkel och ett barn vi kunnat ta med på vad som helst. Nu undviker jag att ta in henne på Ica och träffa kompisar som inte själva har barn, inte så frestande med vår gaphals. Minsta motgång utlöser enkelt ett illvrål och många tårar. Känner verkligen inte igen mitt barn de gångerna. De gångerna, cirka 100 gånger per dag. Men där emellan är hon alltså härlig. Bara passa på att njuta då säg.  Men var era barn likadana precis innan de kunde gå? Frustrerade, arga, ledsna och ja, helt enkelt så himla olika sig själva? Lär dig gå barn. Snart. Igår.

BVC-besöket igår gick bra på tal om att gå. Alva sprang tydligen runt med stadigt tag i Jens hand (hon sätter upp en jäkla rulle) och vår sköterska trodde precis som vi att hon kommer gå när som helst. Jag tror ändå det dröjer en stund till, jag tror Alva suger på karamellen lite till. Hon är sån.

Angående kudde: Vi gör som vi vill, både med och funkar. Angående gröt, välling och ersättning: Gröt och välling är bra för järnet, barn får lätt järnbrist. Om Alva äter kött fyra gånger i veckan är det lugnt men hon tyckte vi skulle ge barngröt ibland för att vara säkra. Fick tips i en kommentar om att krossa paltbröd i den vanliga gröten, fiffigt! Vi kommer inte att ge välling. BVC tipsade om leverpastej och blodpudding. Alva gillar leverpastej men blodpudding kan vi spara till förskolan känner jag. Jag är inte så förtjust i saltade och sötade halvfabrikat. Om blodpudding var det enda Alva åt så absolut, superbra! Men hon tycker ju om allt och då ger jag hellre egna köttbullar med kött från lyckliga djur här ute. Usch vad präktig jag lät nu. Missförstå mig rätt! Vi kommer också äta falukorv och makaroner så småningom, det är jag övertygad om. Det är rätt gott om inte annat.

Sist men inte minst, vaccineringen gick toppen. Alva blev bara lite ledsen men det gick snabbt över. Efteråt har vi inte märkt något särskilt. Hon sov ett extra pass i går eftermiddag bara.  Menen nu har nog intresseklubben antecknat klart och jag ska kolla på Ett fall för Vera. Sen Broadchurch på TV4 Play. (Sjukt bra! Se säsong ett snabbt som attan och sen tvåan som går nu – till och med bättre än ettan). Älskar sommar. Älskar brittiska deckare på sommarkvällar. Det hör till. Alltid gjort. Sen jag satt med mamma ute på landet och kollade på Morden i midsummer innan det blev fånigt och tråkigt. I höst kommer jag att sakna den här sommaren.

färingsöSå här ser det ut bakom vårt hus. Ganska vildvuxet, men jag tycker så mycket om att se det höga gräset och ljusgula timotejen vaja i vinden utanför fönstret. Inte lyckats fota det inifrån vardagsrummet än, men fint som attan är det. Blir lycklig av att se.

Annonser

One thought on “Lugnet före stormen

  1. Ser så himla mysigt ut med den bakidan. Så mycket landet-känsla!

    Och det är förmodligen bara en kort fas med frustration innan hon är redo att upptäcka världen på egen hand. Vilken resa hon har framför sig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s