Det här med barnvakt

Först av allt: Jag trodde – när jag var gravid – absolut att vi skulle ha barnvakt regelbundet. Trodde jag var en sån person. En sak jag (många?) inte fattade medan jag var gravid var att det inte handlar så mycket om mig dock utan om barnet. Det är barnet som bestämmer. Inte jag. Till exempel i barnvaktsfrågan men även i tusen andra saker. Detta kom jag på typ igår ikväll, att det är så det är. (Bättre sent än aldrig med lite självinsikt). Jag är säkert fortfarande en barnvaktsperson som skulle gilla att gå ut och käka och typ gå på bio med Jens då och då. Men Alva är inget barnvaktsbarn (just nu i alla fall). Och då kan ni ju själva klura ut resultatet av det.

Alva är 10 månader i övermorgon och vi har haft barnvakt två gånger. TVÅ! Det låter helt sjukt när jag skriver det. Jag hade verkligen aldrig trott att jag skulle presentera sådana siffror.

Första gången vi hade barnvakt var när Alva var sex veckor, på vår bröllopsdag. Min mamma och bror passade henne på hotellet där vi bodde den natten i knappt tre timmar. Hon sov och käkade en massa ersättning och brydde sig noll om att vi inte var där. Partey! Jag tyckte det var totalt ojobbigt. (Tydligen jätteonormalt när barnet bara är sex ynka veckor om en ska tro familjelivarna). Andra gången var på alla hjärtans dag när hon var sex månader. Då passade Jens mamma henne hemma hos oss i fyra timmar drygt. Det gick bra först men när vi kom hem var hon så ledsen och jag kände att det här gör jag aldrig om. Det har gått fyra månader sedan dess och vi har inte haft barnvakt mer. Det är inget vi bestämt, det har bara blivit en underförstådd överenskommelse på något sätt. Att vänta tills hon blev större och kom ur den fasen. Förresten, Jens mamma har ju passat henne ytterligare en gång! Två timmar mitt på dagen när jag och Jens gick till golfbanan efter babysimmet och käkade lunch. Vi trodde Alva skulle sova hela tiden vi var borta men nej. Det gick helt okej då. Detta var i april. Men jag var inte så nöjd över att hon vaknat och vi inget visste, då hade vi gått hem direkt. (Vilket väl Jens mamma fattade och därför inget sa när läget var under kontroll). Däremot hade vi en superhärlig lunch och promenad dit och hem som jag fortfarande tänker på ibland, vilket väl indikerar att fler sådana tillfällen vore trevliga för oss.

Nu är det juni och vi blir inbjudna till olika saker som en ofta blir den här årstiden men jag drar mig oerhört för att ingen av oss ska vara med Alva. Först blev hon mammig för någon månad sedan och nu har hon, lite senare än vi trott, kommit in i den här blyga perioden. Plötsligt duger bara jag och Jens. Och ibland min mamma. Andra människor är kul och spännande, men på håll. Även sådana hon träffat förr men framför allt nya personer. Att då låta någon vara barnvakt i några timmar känns helt orimligt. Det känns mer orimligt nu än det gjorde i februari.

Men alla andra har barnvakt känns det som. Till och med okända människor från barnvaktsföretag. Hur går det till? Obs – jag dömer ingen. Självklart ska en kunna ha barnvakt. Jag skulle gärna vilja det själv och känna att det funkade. Förstår inte hur andra barn kan acceptera helt okända människor från ett företag som barnvakt och som dessutom lägger barnet? Läser om det lite här och där. Helst vill jag att min egen mamma är barnvakt eftersom Alva känner henne bäst och det märks. Men på grund av hennes sjukdom kan hon inte vara ensam med Alva så långa stunder (något både jag och mamma alltid kommer sörja). Jens mamma är nästa alternativ men Alva har inte alls träffat henne lika mycket och jag känner mig inte trygg med att lämna dem själva som det är nu. Men i juli ska vi på bröllop och då MÅSTE vi ha barnvakt. Hjälp. Hur kommer det att gå? Sitta på en bröllopsmiddag och veta att ungen hemma är skitledsen. Ej kul. Vi hade tänkt sova över på något mysigt slott typ men den planen har jag helt lagt ner. Aldrig i livet. Det går inte.

Hittills har jag aldrig direkt längtat efter att ha barnvakt heller – och det är alltså en sån grej jag aldrig hade trott om mig själv. Men en sak en kanske får ta med i beräkningen är det här med att Alva alltid sovit så bra. De första månaderna var hon vaken till 22-tiden men nu somnar hon vid halv nio, nio och vi hinner hänga på kvällarna jag och Jens. Och oavsett när hon somnat har hon ju sovit bra på nätterna och haft två utvilade föräldrar. Dessutom har vi ju varit hemma mycket båda två dagtid så vi är ju mycket med varandra jämfört med om den ena varit på jobbet. Kanske gör det att behovet av barnvakt minskat. Jag har inte längtat supermycket efter mer egentid med Jens. Går vi ut och äter tar jag gärna med Alva. Alva är ju rätt enkel att ha med på grejer, hade hon varit annorlunda hade jag kanske känt på ett annat sätt. Typ att vi bara MÅSTE ha barnvakt, nu!  Men – nu när hon börjar bli större och jag inte ammat på ett bra tag så känner jag att det här med barnvakt hade varit fint ibland ändå. Igår tackade vi nej till ett förslag om parkteater för att vi vill lägga Alva själva. Vi har även tackat nej till en annan rolig grej för att det krockar med läggning. Det hade varit fint om det funkat med en eller två barnvakter. Vi gör ju saker på kvällarna men då delar vi alltid på oss.

Vill höra alla era tankar relaterade till att ha barnvakt! Ungen ska ju gå på föris två förmiddagar i höst. Kanske dags att börja träna?! Inte minst för mammans skull. Hur gör alla andra och vad tycker era bebisar/barn om att ha barnvakt? Alva är ju egentligen en cool och trygg unge. Är det bara jag som överdriver? Eller är hon cool och trygg just för att hon jämt är med oss? Jag vet varken ut eller in jag.

Nedan den förvirrade mamman. Jag vet att jag har mascara ovanför ögonlocken och ser lite hejsan ut. Det är mig Alva har ärvt sina ögonfransar ifrån. Tog en snabb selfie enkom för detta blogginlägg eftersom det kanske inte handlar om barnet ändå utan om mig?

jag
Annonser

9 thoughts on “Det här med barnvakt

  1. Med första barnet hade vi barnvakt några gånger första året, typ hinna gå på konsert, äta middag, bio…alltså ett par timmar. Det var lugnt även om jag ringde/kollade telefonen stup i kvarten 😜 Ett bröllop var vi på också! Då var hon 9-10 mån. Det var jobbigt, jag ville ta med henne men fick inte. Stannade borta till ca 01 och det gick bara bra.

    Första gången hon sov hos morfar var hon 2,5 år. Då kändes det tryggt och bra med en hel helg, men inte innan dess.

    Har man inte så stora behov själv är det ingen idé att hetsa fram det tycker jag. Om barnet inte vill. Små barn är ju rätt enkla att ha med nästan överallt! Man kan göra en hel del ändå! Nu med andra barnet har vi haft barnvakt typ 2 ggr för den lille och då endast nån timme för att göra praktiska saker…stora har dock varit en del med mormor och då känns ”bara bebis” som en semester 🙂 hämtmat och film i soffan räcket typ.

    Större barn är ju också lätta att ha med om man åker till vänner med barn. De leker och man hinner prata flera timmar 🙂

    På ett sätt är det skönt att man blivit nöjd med det lilla då man haft det såhär flera år nu, på ett sätt hemskt att man vant sig med att aldrig göra något själva som par…men just nu uppskattar jag mer att ha ensamtid med träning/frisör/massage och veta att barnen har det bra med min man än att göra saker som par om det bara känns stressigt/oroligt. Det viktiga är att man trivs och har kul hela familjen!

    Ang förskola och barnvakt så tror jag inte det är något man behöver tänka på.

    1. Tack för utförlig kommentar!! Håller verkligen med om att egen tid för att klippa mig och träffa kompisar och sånt du nämner känns viktigare än att vi ska göra saker som par just nu. Alltså om det måste bli på Alvas bekostnad.

  2. Vi hade barnvakt till Ivan exakt tre gånger fram till han var 8,5 månad och hans pappa gick bort. Två bröllop och, nej det kanske bara var de två gångerna. Båda gångerna klarade sig Ivan fint och somnade på sätt han aldrig gjorde med oss. Så trygg med sin mormor, har alltid varit. Med det sagt: gör som det känns bäst. Inget självändamål att komma ut ensamma eller träna Alva på others liksom. Har ni det gott hemma och alla tre så kör på det! En dag blir det annorlunda. Då löser ni det då.

    1. Skulle nog funka med mormor här med – om det gick så att säga:( Min mamma lyssnar även bäst på våra instruktioner hehe. Vill inte ha massa egna initiativ fr folk!!

  3. Som det ser ut nu vill jag inte lämna Ebbot till en barnvakt. Vi har mycket kvalitetstid ändå, jag och August, tycker jag. Och vill jag själv ut och göra något tar August bebis. Faktum är att vi inte litar på någon annan med vårt barn, inte ens våra egna föräldrar. Någon gång kanske det släpper men det kommer nog ta lång tid innan vi tar hjälp av en barnvakt. Kanske att mina föräldrar tar ut honom i vagnen en halvtimme i sommar när vi bor tillsammans, men inte mer än så… Låter så trist men jag älskar ju den där ungen så vansinnigt och klarar inte av tanken på att han inte känner sig trygg 😳

  4. Men precis – det är ju barnet som avgör om det funkar eller inte. SJUKT svårt att greppa innan en själv fick barn. Men just därför också som det är så olika huruvida man har barnvakt eller inte. Eller som ovan, ibland finns det kanske inga alternativ (som för Schmarro). Vi har ju också alltid haft kvällarna till oss, vilket känns skönt. Vi har knappt haft barnvakt alls, och när vi haft det har det mer eller mindre uteslutande varit när Frans redan sovit. Dvs vi har sövt honom hemma och sen gått iväg. Sist så nattade mamma honom, men då var det rullandes i vagnen. Vi har haft barnvakt 4 ggr, 5 gånger om man räknar med den gången Fs farfar rullade barnvagn utanför en restaurang i 1h då vi fick äta själva…

    1. Skönt. Vi verkar vara ganska normala trots allt! Det där med att ngn rullar vagnen medan vi äter är ju inte så dumt alltså 🙂

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s