Tänkte bara tala om att ikväll somnade Alva innan klockan 22 och det tog fem minuter. Om jag utnyttjade den ocean av tid som sen låg framför mig att göra vad jag ville resten av kvällen? Nej. Hade ett litet mentalt sammanbrott istället. Kunde tro att det var förra veckan jag födde fram ungen och började amma. Googlade lite, amningshormonerna är tydligen dubbelt värre än graviditetsvarianten. Kan jag skylla på det? Sa till Jens förra veckan att jag ju numera var så himla stabil igen, inte grät något etc. Jag jinxade.
Är väldigt ambivalent angående amningen just nu. Hatar den ibland (på kvällar efter kl 21) innerligt och tycker ibland (på mornar runt halv nio och eftermiddagar vid halv fyra) att det är såååå mysigt. Hade nästan bestämt mig för att sluta helt dock. Men nu har klockan passerat midnatt och Alva sov alltså vidare efter sin rekordnattning och här ligger jag och är lite besviken på att det inte blir något mer mys. Längtar tills hon vaknar.
Är officiellt knäpp i hela huvudet.
Livet på Färingsö 
Jag var exakt likadan. Nu? Glorifierar Ammandet och bara åååh vad myyyysigt det vaaaar.
Hehe. Ja jag blir väl likadan.