Vad tycker jag om att vara föräldraledig?

Nu har hälften av min och Alvas första vecka ensamma hemma gått. Jens började jobba i måndags. Vi fick lite mjukstart eftersom mamma-mormor kom hit och lagade både lunch och middag och fyllde på i kylen med ”snabb och lättlagad mat”. I tisdags hade vi tid på bvc på morgonen och dit följde Jens med. Vi var två som åt frukost tillsammans på morgonen men istället jobbade Jens till sent. (Inte kul! Var helt slut när han kom hem.)
Idag är egentligen första ”riktiga” egna dagen för mig och Alva. Jag ger dagen hittills nånstans mellan 3 och 4 på en femgradig skala.

Jag preppade min frukost igår kväll och det mesta var framdukat när vi kom ner i köket i morse Till och med babysittern stod parkerad på köksbordet. Vis av min måndagsmorgon då jag stressade runt som en yr höna hade jag förberett maximalt. Egentligen var jag nog stressad i onödan. Men det slog mig efteråt att jag liksom inte riktigt vet hur länge Alva ”klarar” sig eftersom vi hela tiden varit två. Det blir inte lika tydligt hur mycket tid som finns till frukost när det alltid finns en till som kan mata, bära, underhålla och byta medan den andre fortsätter men vad det nu är vi pysslar med just då. Idag blev det en lugnare start.

Vi gick upp vid 08 efter att ha ammat vid 04.30 och somnat om med lite ansträngning från mamma och hennes lillfinger (vad är det för fel på napp Alva?). Alva har ett otroligt bra morgonhumör och jag bytte blöja och klädde på en skrattande bebis. Ammade en timma och surfade. Sen fick A slappa lite i sitt nest medan jag klädde på mig själv och gjorde en extremt basic morgontoalett och bäddade. Sen frukost. A var nöjd i sin babysitter och jag stökade lite i köket och la in tvätt OCH borstade tänderna. Hann med ganska mycket kändes det som! Sen amma igen. Och byta blöja. Jollra i gymmet medan mamma tog sig an en flyttlåda och så amma. Repeat. Så har dagen rullat på. När vi ammar surfar jag eller lyssnar på radio. Idag passade jag också på att se gårdagens avsnitt av Min sanning på paddan. När Alva ”gymmar” gör jag hushållsprylar, går på toa, äter eller lite mamma mage-övningar. Nån gång efter frukost brukar jag även gå en lite längre promenad men inte idag på grund av regn. (Bangar sällan på grund av väder men det är sele som gäller nu och orka gå med nåt paraply över eller vad?)

Egentligen är dagarna ganska tråkiga. Händelsefattiga och väldigt repetitiva. Ändå hinner jag inte direkt bli uttråkad för jag har samtidigt alltid något att göra. Slående är hur totalt ostressad jag är dag ut och dag in jämfört med när jag jobbar. Jag kan stressa om jag står och kokar ägg och A börjar wäa lite väl mycket, typ, men det är ju inte samma varaktiga stress så över lag, lugnet!

Jag försöker att inte tänka på hur eventuellt (förmodligen?) uttråkad jag kommer vara i april när jag börjar jobba igen. Det är inte så stor idé. Och jag tycker det är väldigt här och nu att vara föräldraledig. Det finns liksom inget annat och det en gör är väldigt självklart. Förmodligen därför den totala avsaknaden av stress.

Men det där med stress är väl inte helt sant heller. Jag är nämligen världsbäst på mentala checklistor, mår bra av att vara effektiv och vill alltid ”åstadkomma” något. Jag kan inte leva så nu. På så sätt är maratonamningarna sköna. En sitter där en sitter och det tar den tid det tar.

Jag är inte så väldigt social av mig. Tycker om att ha ganska få men nära vänner snarare än en stor grupp bekanta. Jag har inga som helst problem med att vara ute och promenera ensam med Alva i naturen till exempel och inte träffa folk varje dag. Men nu när jag inte jobbar och dessutom har flyttat ut på landet tänkte jag förekomma eventuell uttråkning och se till att träffa lite folk. Helt folkskygg är jag ju inte och jag är sugen på att åka iväg lite. Det blir utflykt till stan för shopping och fika med E och hennes F och så kommer Anneli och hennes A hit nästa vecka. Funderar även på om jag ska slå på stort och bjuda hem min föräldragrupp till flyttkaoset.

Det där betyget då, nånstans mellan 3 och 4. Allt går bra, det rullar på. A är ganska enkel att ta hand om och vi får sova. Men det är segt att hon inte diggar vagnen så mycket just nu och att hon aldrig sover på dagen. Men ett svagare betyg än fyra beror nog mest på risken för uttråkad som jag tror finns runt hörnet. Men det blir ju bara så kul som en gör det säg!

Igår, bättre väder:

IMG_1404.JPG

IMG_1406.JPG

IMG_1407.JPG

Annonser

4 thoughts on “Vad tycker jag om att vara föräldraledig?

  1. Jag undrar ofta om vad jag kommer att tycka om föräldraledigheten. Jag hoppas verkligen att jag trivs! Är livrädd för att jag ska bli deppig av att gå hemma, men kompisar till mig som varit föräldralediga har lovat mig att man är busy hela tiden 🙂 Gut! Fast jag kommer nog försöka att träffa så mycket andra vuxna som möjligt för att behålla förståndet. Svårt med verklighetsföränkringen efter några månader hemma med bebis ibland kan jag tänka mig…

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s