Hoppades lite på bebis i natt

Igår var jag typ beredd att föda barn. Eller kanske snarare i natt. Det är ju nattetid man förväntar sig att det ska dra igång. Inte sådär vid 11-tiden på förmiddagen efter en stadig frukost, tyvärr.

Jag vaknade utvilad, åt min den där långsamma och goda frukosten med sällskap av P1 och DN. Sen hann jag slumra en stund på soffan innan jag och mamma åkte ut till Bockholmen Hav och Restaurang och åt lunch. Äntligen var det skönt sommarväder! Riktigt svenskt sommarväder för övrigt. Varmt och skönt och kofta av i solen och lite svalare och kofta på i skuggan och brisen. Jag åt grillad oxfilé på en salladsbädd och till efterrätt siktade vi båda in oss på sockerkaka med jordgubbar och lättvispad grädde. Omnom. Sen satt vi kvar ett bra tag i varsin solstol och filosoferade. Hemma igen blev det ytterligare en tupplur innan jag träffade Sara nere vid Hornsbergs strand. Vi åt pizza på CiaoCiao och senare glass i två nya solstolar och tittade på en sol som fortfarande är uppe länge. Väl hemma igen träffade jag min man för första gången på cirka ett dygn (förutom att vi sovit i samma säng men jag sov när han la sig och sov när han gick upp). Vi hade tänkt kolla på film men jag var så trött att jag tänkte passa på att gå och sova fast att klockan bara var 22. Brukar annars bli vaken långt efter midnatt och tänker hela tiden att det är en dum idé den natten förlossningen drar igång.

Min kropp kanske tänker föda barn senare i natt? var min spontana tanke när tröttheten satte in. Jag hade sovit bra både på natten innan och två gånger på dagen, samt laddat med både pizza och efterrätter. Kroppen kanske tyckte det var läge och ville skicka mig i säng tidigt? Men på plats i sängen kunde jag i.n.t.e. somna. Låg och skruvade på mig ett bra tag innan jag gick upp igen. När jag väl lockat med mig Jens nån gång vid halv tolv gick det betydligt lättare att somna. Hade något sagt det här till mig för ett år sedan hade jag gapskrattat. Jag älskar att vara själv. Jag älskar egentid. Jag sover gärna ensam. Men den tiden verkar vara förbi. Jag har förvandlats till någon slags klängapa. Vilket hormon beror det på? För allt handlar ju om hormoner får man lära sig som preggo.

I alla fall kom det ingen bebis. Däremot vaknade jag 01.30, 03.30, 04.45, 05.30, 06.30, 07.30, 08.45 och 09.40 då jag gav upp och bestämde mig för att göra dag. Om jag är en zombie idag, svar ja. Gick på toa samtliga tillfällen och där emellan irriterade jag mig så oerhört på att inte kunna vända mig ordentligt, mina två extrakuddar kroppen helst vill att jag sover med, håret som fastnar för att jag inte kan vända på mig som vanligt och så vidare. Fan vad trött jag är på att vara gravid tänkte jag varenda gång jag vaknade.

Så hur som helst. Jag tar tillbaka det där jag yrade om här om dagen om att inte vara redo. Bebisen, kom gärna ut nu.

bockholmen

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s