Förlossningen på Karolinska

Igår var på en i raden av kontroller av mig och Bäbbson (allt såg fortsatt bra ut, yay!) och på samma gång fick vi hälsa på inne på förlossningen. Jag börjar bli luttrad. Första gången vi var på BB Sophia för att träffa Gudrun Abascal herself och se hur deras lokaler och förlossningsrum såg ut (förstå vad jag förberedde mig!) blev jag skitnervös bara vi klev innanför dörrarna. Jag var inte i närheten av någon förlossning då men jag kunde ändå känna stundens allvar hägra. Sedan dess har jag varit på BB Stockholm, också nervös men av en helt annan anledning – att Bäbbson inte stökat runt på flera timmar, och nu senast även på KS alltså. Jag kände inget speciellt när vi klev in i deras korridorer. Det var lugnt och alla dörrarna var stängda. Jag hoppades dock att de var ljudisolerade för jag ville inte höra någon kvinna stöna. Det var knäpptyst.

Vi fick titta in i ett ledigt rum och det såg jättefint ut. Det var stort och ljust och kändes jättefräscht, väggarna var ljusgröna och det hade två fönster. Rummet var nog dubbelt så stort som det på BB Sophia – om man inte räknar med deras badrum. För det var just det. Där har varje förlossningsrum ett stort och superfint badrum med egen dusch och badkar. På Karolinska fick vi veta att endast två av deras rum har toalett och dusch. Inga rum har badkar. Det visste jag. Jag får leva med det. Men inte en egen toalett?! Jag såg framför mig hur jag i värsta värkarbetet tvingas ut i korridoren och en kö till den gemensamma toaletten. Fy fan är min enda kommentar. Dessutom har jag bacillskräck. Jag avskyr offentliga toaletter och undviker dem efter bästa förmåga. Även som höggravid är jag ruskigt bra på att hålla mig. Jag vill helt enkelt inte dela toalett med andra födande och deras slemproppar.

Jag vet att i typ hela övriga Sverige föder alla på sjukhus. Alla har inte familjerum där pappan garanterat får stanna. Typ ingen förlossning har eget badkar. Jag blir inte förvånad om det är gemensamma toaletter. Det spelar ingen roll. Nu bor jag där jag bor och det finns fantastiska förlossningar men nu plötsligt är det helt uteslutet. BB Sophia har alla resurser som behövs men inte alla tillstånd än. De tror att de kommer få dem i typ augusti. Det går liksom inte att inte vara besviken. De har en kardiolog men de får inte använda henne. Det är så dumt!

Jag kommer givetvis göra allt i min makt för att få ett av rummen med toalett. Men det kan ju faktiskt vara upptaget och då finns det absolut noll jag kan göra åt saken. Tydligen kan de ta in någon form av plaststol som man kan sitta på och kissa… i vaddå, en hink? Att föda barn är verkligen ovärdigt.

Annonser

6 thoughts on “Förlossningen på Karolinska

  1. Åh, alla har sina grejer såklart och fattar att detta känns jobbigt inför osv, men om du kan låta bli så skit i att noja kring det där. Väl inne kommer du inte tänka på det. Kanske går du inte ens på toaletten under din förlossning! Defintivt kommer det inte vara kö. Jag födde på Sös och utan toa och första halvan av förlossningen var liksom fnissa och ”nu händer det snart, skickar du mig ett äpple och lite smågodis tack” och en gick och kissade mycket värdigt. Andra halvan: kissade en gång. Totalt tomt utanför och dessutom ens kille som vakt då han fått hjälpa en vagga dit pga epidural i kroppen. Jag hatar offentliga toaletter också men detta blev så himla mycket inte en issue. Hoppas på detsamma för dig.

    1. Jag tror dig. Jag hör ju själv att toalettens placering inte borde vara avgörande för förlossningsupplevelsen. Jag tror det är mitt kontrollbehov som spökar. Att jag plötsligt bara ska ”finna mig” i en hel massa och då slår kontrollbehovet bakut. Men däremot trodde jag man blev ivägjagad för att kissa mest hela tiden, det låter liksom så när man läser, för annars har barnet svårare att passera ut etc. Synd man inte kan ta ”kisslavemang”. Hehe.

      1. Ja! Fattar med kontrollbehovet. Tror dock att detta kontrollbehov kommer att läggas på hyllan ett tag med start vid incheckning på förlossningen. Väl där händer saker och ting precis i den takt som bebisen och läkarna/BM bestämmer. Folk tar i en på sätt som annars, i alla andra situationer, känns helt orimliga. Det kroppsliga funkar, eller funkar inte, och planer och strategier kastas omkull precis hela tiden, för att ersättas av nya. Tror att om en kan leva med tanken på noll kontroll ett tag framöver så kommer det bli lättare, hela upplevelsen, från förlossning till spädbarnstid. För mig löste det sig naturligt, det var ingen idé att ens försöka ha kontroll. Ang att kissa: jag blev tillagd att kissa en gång, någon timme efter Epiduralen (eller två, minns ej prick) då BM ba: jahopp här har vi lite väl mycket i vägen, gå och töm blåsan så ska du se att förlossningen rör sig snabbare framåt efteråt. Totalt odramatiskt faktiskt om än spännande att försöka röra sig graciöst med ryggmärgsbedövning i kroppen, haha.

  2. Skulle väl skriva samma sak som Schmarro. Jag hade iofs toa på rummet (BB Stockholm) men skulle vagga iväg till badkars-rummet. Det vaggandet fram och tillbaka, plus när jag skulle in och ut ur förlossningsrummet när vi anlände dit innebar att jag såg EN annan person (som ej var barnmorska/undersköterska), och det var en blivande pappa som satt i ett lunchrum jag vaggade förbi. Såatte, det är rätt jävla lugnt på en förlossning faktiskt. Oväntat lugnt.

    (Och det kan faktiskt bli så att du inte kan kissa under din förlossning. Det kunde inte jag på slutet, vips tjongade de in en kateter och så slapp jag tänka på det mer).

    1. Okej. Jag bestämmer att jag inte kommer träffa någon.

      När vi hälsade på gick vi förbi en man och en kvinna. Hon låg i säng i korridoren, skulle nog rullas någonstans. Ingen bäbbe än. Men jag undvek att ens kolla på henne så jag såg inte ens om hon fortf var gravid så att säga. Så gör man ju på ett sånt ställe. Ger folk lite privacy. Tycker iofs jämt folk glor men hoppas alla har samma vett som jag om man springer på någon just på en förlossning. Jag menar vaggar på någon.

      1. Jag upplevde en sån jävla mysig (!) gemenskap med de ytterst få jag mötte. Till exempel efter förlossningen, då jag legat med sonen på bröstet några timmar och skulle gå upp och kissa, mötte jag ett vaggande par i korridoren. Jag insåg att de var jag för bara fem timmar sedan, och de tittade på mig som inte exakt hade så mycket mage kvar. Vi log så HIMLA hjärtligt mot varann och ba åååh *samma klubb* *tårar i ögonen* *myset* osv.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s