Jag har ett problem. Jag har öronproppar i BB-väskan.

Jag har ett problem, på riktigt. Ju längre jag har varit gravid desto mer har jag vaknat på nätterna. Men parallellt med den utvecklingen har jag också fått allt lättare att somna om. Förut vaknade jag kanske en gång per natt och hade jag otur kunde jag inte somna om sen. Som preggo brukar jag vakna i alla fall två gånger som standard. Vissa nätter är dock helt galna och jag vaknar kanske fyra gånger. Ofta vaknar jag sen dessutom ganska tidigt på morgonen. Men det har liksom inte stört mig. Jag somnar ju om som aldrig förr! Så länge jag vaknar av mig själv, vill säga.

Att bli väckt har min kropp aldrig gillat och gör fortfarande inte. Då har jag mycket svårare att somna om. Dessutom är jag extremt känslig för ljud. Det räcker med att någon (läs Jens) andas lite för högt, inte snarkar utan andas, för att jag ska vakna eller framför allt inte kunna somna om. För ett par år sedan började jag sova med öronproppar snarare som regel än som undantag. Jag ville inte bli beroende av dem men upptäckte en dag att det hade blivit så. Även om jag sover ensam i ett tyst rum har kroppen svårt att komma till ro utan pluggarna i öronen. Inte så bra men heller inget olösligt problem. Tills nu. Jag ska ju få en liten bebis.

Man kan inte sova med öronproppar om man samtidigt ska ta hand om ett spädbarn, det säger sig ju självt. Det låter helt befängt, idiotiskt. Det kan inte finnas någon som någonsin har gjort det. Vill du ha mat? Jag märker tyvärr inte det förrän du har börjat skrika. Men hur jag ska kunna sova utan mina proppar, det är för mig en gåta. Dels så låter ju spädisar liksom lite hela tiden, de liksom grymtar och gör små ljud. Och Jens låter definitivt. Han sover alltid med öppen mun och andas ganska ljudligt. (Vem fan störs av att hennes man ANDAS?!) Och så är det sommar och vi sover med öppet fönster för annars blir det för varmt och då hörs det naturligtvis ljud utifrån. Jag vaknar av både vacker fågelsång, lekande barn, stojande vuxna eller gud bevare mig en grästrimmer klockan sju på morgonen. Jag vet ärligt talat inte vad jag ska göra utan öronproppar? Värst är kanske den mentala blockeringen. Jag har försökt öva lite på att inte behöva dem. Försökt att somna utan. Det går inte. Jens har fått sova i ett annat rum. Det är kolsvart och knäpptyst och jag är trött. Jag kan inte somna. När jag till slut sätter i öronpropparna sover jag efter två sekunder.

Alla säger att det kommer lösa sig. Jag kommer ha så mycket hormoner och yadi yadi att jag kommer somna ändå. Säger de som inte är beroende av öronproppar och som inte förstår. Kanske borde jag öva mer? Men det känns helt fel att börja med ett sådant projekt nu och vara förbi av trötthet lagom tills jag ska föda barn liksom.

Jag har funderat på om det skulle hjälpa att Jens sov i ett annat rum, men det känns inte som ett alternativ. Ett, jag vill faktiskt sova med honom. Två, det är bra om han kan hjälpa till med Bäbsson ibland även på natten. Typ byta en blöja, assistera lite med amningen innan vi kommit igång bra eller kanske bara trösta en missnöjd Bäbbson. Tre, jag tror inte att jag somnar även om jag sover ensam eftersom det är hela grejen med att det måste vara något i öronen för att jag ska sova.

Jag har tänkt att jag ska ta upp det här med min barnmorska på mödravården, med barnsjuksköterskan som ledde amningskursen eller någon annan lämplig person. Men jag har inte kommit mig för. Det låter ju helt verklighetsfrånvänt att föreställa sig att man ska kunna sova med öronproppar när man har ett spädbarn att ha uppsikt över. Som att jag inte har förstått någonting. Så jag säger inget. Drar på det. Men går på allvar och oroar mig.

Någon som har något tips att ge? Just nu ligger det öronproppar i vår BB-väska. Jag vill inte se personalens miner när de eventuellt upptäcker det.

Annonser

17 thoughts on “Jag har ett problem. Jag har öronproppar i BB-väskan.

    1. (Råkade trycka skicka) … Så tar du det DÅ. Om du ammar får du en massa hormoner som gör att du sover bättre. Första nätterna efteråt kan man inte sova pga adrenalin och att en vill kolla så bebisen lever hela tiden. Men sen! Trodde det var en myt, men jag slocknade så fort Frans började snutta. Kenneth tyckte det var läskigt hur däckad jag blev. Sover fortfarande väldigt bra och kan sova överallt nästan. Och ja, jag hade insomnia innan och massor med problem… Nu – nada.

  1. Håller tummarna att det blir så även för dig! Om inte så kan också en lösning vara att Jens sover med bebisen typ varannan natt och bara kommer med hen vid ev matning, så får ni sova ordentligt varannan natt? Fattar att det inte låter kul i förväg att inte sova ihop, men sömn alltså – så viktigt för att fungera. Och det är en begränsad period.

    1. Ja, jag har ju insett att man får frångå det mesta för hur man egentligen vill ha det och bara se till att sova nångång, nånstans. Även om det inte är ett upplägg man tycker är toppen. Sova och äta typ. Hoppas på sover-mycket-på-natten-bebis 🙂

  2. Håller med om allt som föregående talare sa 🙂 Har aldrig i vuxen ålder sovit så bra som efter jag fått barn. Du har helt enkelt inte tid och energi att ha en massa issues kring sömnen. Strunta i att ”träna” och ta det som det kommer istället. Lycka till!

  3. Har varit beroende av öronproppar också i perioder, men fått så ont i öronen av våldsamt intryckta proppar att jag helt lagt av 🙂 Känner så igen mig, jag störs också av min mans andetag! ANDETAG! Jag kan vakna av att en knappnål faller och har alltid haft problem med min sömn, att jag är så lättstörd och alltid vaknar supertidigt. Inga tips här, men medkänsla!

    1. Shit, men hur lyckades du sluta? Jens sover med typ värsta munskyddet för maximal tystnad. Men ibland hjälper inte det heller. Plus att jag ju nu som sagt är beroende av själva grejen att ha ngt i öronen. Gah.

      1. Jag vet inte hur jag lyckats, sover väl inte toppen direkt och vaknar då och då. Men jag tänker att det löser sig på sikt och jag försöker verkligen jobba med att inte stressa upp mig om jag vaknar. Jag tänker att det är skitsamma om jag får lite sömn, jag klarar mig fint ändå. Det håller väl inte forever, men det blir faktiskt bättre och bättre… Haha, stackars Jens! Munskydd!

  4. Jag hade samma grej fast med en (viss) kudde jag lägger över örat på den sida som är ”uppåt” och det är 100% mental grej, läggs kudden där så är det sovdags. Är oerhört sömnkänslig och tycker inte som talarna ovan att det räcker med amningshormoner, jag har i stället fått lov att förlika mig med att nätterna nu mera, till och med när bebisen SOVER (!), är fyllda med uppvak. Otaliga. Vi kan snacka tio, eller fler, per natt. Eller färre ibland. Jag försöker att bara gilla läget, acceptera att nu är det såhär ett kort tag. Jag kommer vara lite tröttare förmodligen. Ha lite påsar under ögonen. Pga är sömnkänslig. Men sen blir det något annat. HOPPAS JAG????? Ps förresten! Inkl natten jag födde så sov jag ej på 5 nätter (ALLS) när Ivan kom. Kroppen hade aldrig hört talas om en dummare idé. Var bara vaken. Ej trött.

    1. Maj gad… Kan inte kroppen liksom bara vänja sig? Eller somna av pur utmattning. Det låter skitjobbigt det där! Men du har ju bevisligen överlevt i alla fall.

      Vet du hur du sov när du var liten? Min mamma skyller allt på sig själv ang mitt sovande. När jag var liten skulle det alltid vara mörkt och tyst där jag sov. Jag sov aldrig bland folk eller oljud typ. Hon ville ju väl, att jag skulle få sova gott, men vi tror båda att det hänger ihop med mitt vuxna sovande. Bäbbson ska jag låta sova på fest typ!

  5. Vad skönt att se att man inte är ensam som är beroende av öronproppar. Jag kan inte sova utan dem. Har jag dem inte på mig så jag jag väldigt svårt att somna.SÅ fort jag har satt in öronpropparna så somnar jag i stort sett på direkten. Med öronproppar djupt insatta i öronen så sover jag mycket bättre och djupare. Jag vaknar också väldigt lätt på natten. Känns som om man sover bättre med öronproppar beror på tryggheten att man vet att man kommer att somna och inte heller bli väckt under natten av störande ljud.

    På sommaren och den det är för ljust brukar jag dessutom sova med öronbindel. Så sköt att verkligen både stänga ute ljud och ljus när man ska sova. Jag har i alla fall in nått barn än så jag behöver börja fundera på att sova utan öronproppar. Har försökt flera gånger men ofta har det slutat med att jag har börjat om med dem. På sommaren när jag sover med öppet fönster behöver jag verkligen öronpropparna.

    Gillar känslan när propparna expanderar i öronen och man hör allt mindre av omvärlden och det till slut blir helt tyst. Hur skönt som helst.

    För mig började jag med öronproppar när jag bodde i studentkorridor. Där var det aldrig tyst så utan proppar kunde jag inte sova. Sedan dess har jag fortsatt med dem av ren vana då jag vet att jag sover så mycket bättre med öronpropparna i öronen.

    Ibland kan jag dock bli lite öm i öronen av av att alltid sova med öronproppar. Har du något bra tips på sköna öronproppar att sova med?

  6. Tack för tipset på öronproppar. Nu har jag hunnit testa dem. De var otroligt sköna. Känns verkligen inte ens att man har dem på sig och gör inte det minsta ont. De dämpade tillräckligt mycket för att jag ska få sova i tystnad och slippa alla störande ljud. Ska helt klart fortsätta sova med dessa öronproppar. Enda nackdelen var att håret tenderade till att fastna i öronpropparna. Testade även öronpropparna när jag simmade utomhus i havet. De fungerade lite bra till det. Släppte inte in nått vatten alls och gick bra att ha under badmössan. Jag simmar normalt inte med öronproppar men ska nog börja med det nu efter att ha hittat riktigt sköna öronproppar. SÅ skönt att slippa vatten i öronen som inte vill komma ut.

    1. Ja håret fastnar… Men jag tycker det är så bra att det är värt det 🙂 Eller sover med en knut på huvudet!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s