Skidåkning på Gärdet

Älskade hatade Stockholm. Äntligen var det premiär på längdskidorna för säsongen. Jag tenderar att komma igång ganska sent eftersom jag även tednerar att befinna mig på varmare breddgrader över jul och nyår och sådär. Men nu var det alltså dags. Lite mulet, nån solglimt, minus fem. Det borde vara bra före och och inte alltför trångt i spåret tänkte jag när jag slog upp mina gröna.

Det började sådär med banfel och ersättningsbussar. Jag var.så.sur. Jag hatade Stockholm, SL, grus, andra människor och virus. Jens däremot är ett under av tålamod efter lite ihopbitande kom vi äntligen fram till Gärdet. Spåren var näst intill perfekta, superfina och bra snö. Och så är ju Gärdet så himla flackt och lyxigt. Ska det vara backar föredrar jag att ha stålkanter att tillgå…

Vi har bokat skidresa till Sälen i mars och det här fick bli lite av en uppvärmning. Jag åkte 6 lätta kilometer och Jens körde 9. På vägen hem hade vi mjölkchoklad, slapp åka ersättningsbuss igen och jag älskade plötsligt att både kunna bo mitt i stan och ändå åka skidor precis i närheten, se kaniner utanför fönstret osv. Det är en ständig velan det där, stan eller landet, landet eller stan. Oavsett längtar jag till fjällen! DÄR är det bara sååå ljuvligt att vara. Snart så!

Annonser

2 reaktioner på ”Skidåkning på Gärdet

  1. Ja det är lyxigt att ha så nära till spår! Och är det inte bara alltför mkt folk på Gärdet så gillar jag kontrasten mellan bilväg och fält. Men det är klart – inget slår Grövelsjön när det kommer till längdåkning.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s