Med trött kropp

Hela helgen har jag varit vansinnigt trött i hela kroppen. Särskilt i armar, axlar och ben. Inte ens i huvudet har jag varit särskilt pigg. I början välkomnade jag den fysiska tröttheten efter en evighet med tid när jag bara varit trött av att ligga för mycket i en soffa med förkylning och efter att ha blivit frisk med suttit ner och jobbat eller åkt tåg. Men på söndagseftermiddagen blev det lite tradigt.

Fredagen bjöd på uppvärmningslöpning och snäll styrketräning som ändå tog galet bra. Blir så när man pausat 16 dagar. Skönt. Lördagen innehöll bland annat en crawltimma som var fruktansvärt tung, redan i vattnet, alltså inte bara efteråt men särskilt efteråt. Men istället för att ligga hemma och äta kladdkaka var jag på kalas och stod på dansgolvet i ett par timmar. Trots att jag sov länge(och inte drack någon alkohol för övrigt…) var jag verkligen slut som artist eller i alla fall atlet på söndagen. Jag.ville.inte.gå.upp.ur.soffan. Men det stod beachträning på programmet och när man missat flera träningar på grund av sjukdom och jobb – då vill man köra. Om det var bra eller dåligt vet jag inte riktigt än men jag undrade på allvar varför jag inte bara låg hemma i soffan när jag var på väg mot Södertälje och ”The Beach”.

Men träningen igår passade min dagsform ganska bra. Vi körde mycket teknikträning första timman och även om beach aldrig är precis vilsamt så blev det en lång och bra uppvärmning för trötta jag. Rasmus delade förstås ut flera bra tips och jag ska bland annat sluta höfttakla bollen… Han säger väldigt självklara saker men som man ändå inte varit medveten om hittills. Lite aha varje gång liksom.

Vi avslutade med spel och jag och Hanna var plötsligt on fire och kammade hem våra matcher. Det var riktigt kul men efter 30 min med woop woop var jag klart redo för att börja färden hemåt. Jäkligt gott med mat (som någon annan lagat liksom!) och äntligen den där kladdkakan framför ännu ett avsnitt Homeland – min drog.

Först där i soffan slog det med mig varför helgens träning förmodligen slagit så galet hårt. Veckan innan  bjöd inte på mycket sömn. Snarare en torsdag som började kl 05 och slutade vid 23. Och så vidare. Man kanske borde kolla bakåt i kalendern och inte bara framåt oftare trots allt. Man kan hitta en del svar på frågor där som är bra att ha koll på när man spanar framåt igen. I dag vilar jag förutom en ljuvlig långpromenad på solig lunchrast och en stundande, icke ombytt cykeltur till Årsta på knappt 1,5 mil t/r.

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s